Nu säger jag hejdå till Nya Zeeland. Jag vaknade upp till regn och rusk och kände att det här är en bra dag att lämna NZ och återvända till varma Australien. Jag har haft fem fantastiska veckor fyllda med nya upplevelser och jag ångrar inte för en sekund att jag hoppade på att spontanboka en resa hit ett par veckor innan.

Att åka på roadtrip är verkligen kul och jag vill definitivt göra det igen, kanske i Sverige någon gång i framtiden. Man får möjligheten att utforska ett land på ett helt annat sätt än när man åker dit på en semester i två veckor och stannar på samma ställe hela tiden. Friheten att kunna stanna exakt var man vill, när man vill, ändra om sin rutt om man kommer på att det är något annat man vill göra eller stanna längre på ett ställe än planerat om man upptäcker att man trivs där, det är något som inte speciellt mycket kan tävla med.

På bilderna nedan kan ni se hur vi åkte, först på nordön och sedan på sydön, som landet är uppdelat i. Vi startade i Auckland och avslutade i Christchurch. På de flesta ställena stannade vi i två nätter men i till exempel Queenstown stannade vi i hela sju nätter. Det jag har bloggat om är bara en liten del av allt vi har gjort här. Vill ni se fler bilder eller funderar på att åka hit och har frågor så är det bara att höra av er. Jag har massor av tips om aktiviteter, ställen att bo på m.m :)

Då var det dags att lämna tillbaka vår kära bil som vi åkt runt med i en månad. Jag började verkligen gilla den. Hela 390 mil hann vi åka! Under den tiden hann jag lära mig en massa vägskyltar och och allt möjligt annat om att köra som jag liksom aldrig riktigt har brytt mig om innan. Och innan vi lämnade tillbaka den provade jag på att köra lite vilket var väldigt spännande. Sara berättade hur man startar bilen, hur man sätter spaken i körläge och andra saker som är bra att veta (nej, jag har aldrig någonsin varit på en körlektion). Sedan körde jag fram och tillbaka lite, testade att backa, blinka och vända bilen. Det var kul.
Såhär ser den ut:


Under tiden vi haft den har vi varit med om ett par läskiga saker också. Det ena som hände var att en kille kom i rasande fart på några roller blades-liknande saker och åkte in i oss precis när vi skulle köra ut på vägen från en parkering. Han såg inte oss komma och vi såg inte honom komma, så han svängde liksom in på bilvägen vid hostelet där vi var på väg att köra ut. Plötsligt sa det bara boom och så låg han på marken bredvid bilen. Som tur var så hade han inte skadat sig, men vi alla var ganska chockade.
Det andra som hände var att vi körde inne i stan då en äldre man bestämde sig för att gena över bilvägen en bit framför oss och ramlade omkull mitt i vägen. Som tur var så var han tillräckligt långt framför oss för att vi skulle hinna bromsa men det var ju flera bilar bakom oss också så med lite mindre marginal hade det kunnat bli en seriekrock.

I Nya Zeeland är det väldigt vanligt att campa så jättemånga kör runt i camper vans som kan se ut såhär:





Vi har också sett en del bilar som troligtvis inte tillhör campare:




Sist men inte minst kommer mina personliga favoriter:

Nu befinner jag mig i staden där 185 personer omkom i en jordbävning för nästan exakt ett år sedan. Var man än går ser man resarade hus och förödelsen blir ännu mer påtaglig när huvudgatan i centrum plötsligt tar slut för att sedan följas av kvarter efter kvarter som ser ut som ett enda stort byggnadsprojekt på andra sidan ett högt stängsel.
Jag får nästan dåligt samvete över att som turist gå runt här och fotografera och veta att dagen efter kommer jag att befinna mig någon annanstans och ha andra saker i tankarna när de flesta människor som jag passerar antagligen har blivit påverkade av jordbävningen på något sätt och måste stanna kvar här och leva med det varje dag.
En minnesplats finns numera på ett område där det stod en kyrka innan. Där har 185 vita stolar placerats ut och de symboliserar tomheten efter varje person som gick bort. Alla stolarna är individuella, precis som varje person är unik.

När turen var slut gick vi till deras affär. Önskar att jag hade haft den att gå till när jag var liten och köpte lördagsgodis!

En sak som är bra med att vara på semester såhär länge är att man kan tillåta sig själv att göra absolut ingenting en hel dag utan att få dåligt samvete över att man slösar tid.
Idag var vi ganska sega efter att ha varit ute två dagar i rad och dessutom har det regnat nonstop idag så den enda gången vi lämnade hostelet var när vi skulle gå till bilen och köra till mataffären som ligger fem minuter bort. Sedan lagade vi Flygande Jacob vilket blev ganska lyckat måste jag säga :) Bortsett från det har jag lyssnat på musik, kollat olika bloggar, läst modetidningar och annat skoj.

Jag har fått en ny bästis som heter Karta. Jag navigerar och Sara kör.

Det är så kul att vara på roadtrip. Jag är inget stort fan av rutiner så jag älskar att inte veta vad jag kommer att göra eller var jag kommer att sova ens de närmsta dagarna. Hittills har vi bara bestämt var vi ska åka dagen efter och kollat upp vad vi helst vill göra där, sen har vi tagit det lite som det kommer väl på plats. Vi har haft väldigt tur med våra hostel, de har varit både fina och fräscha. Det vi är på just nu har inga lås på dörrarna. Det kanske låter jättekonstigt men det känns faktiskt väldigt mysigt, allt är så avslappnat och man känner sig hemma direkt!



På den här stranden var sanden nästan svart på grund av vulkaner. Den är väldigt populärt bland surfare tack vare de kraftiga vågorna, och därav även farlig att bada i. Det har sitt egna tv-program som heter något i stil med Hahei Rescue och visas varje vecka här.

Tyvärr kan jag inte visa fler bilder nu för att jag har så lite ineternet-data :(

Hörs snart igen, puss!